De flesta som har en trädgård matar fåglarna som blir kvar här i kylan på vintern. Här kommer en del tips som kan vara bra att känna till.
Matningsställets placering
Det bästa är om man sätter fågelmatningen på ett ställe som de upplever som skyddat. Vi vill ju kunna se dem bra och därför ser man ofta att man har slagit upp restaurangen på en pinne mitt på gräsmattan. Det är så klart bättre än att inte mata alls! Men det öppna läget gör fåglarna mer nervösa, så de sitter kanske inte kvar så länge och en del vågar sig kanske inte fram alls. Och det är väl heller inte grannens katt man var ute efter att mata i första hand?
Bra ställen är intill täta, ganska höga buskage, häckar eller intill ett träd som dom kan flyga upp och ta skydd i, och där dom kan sitta och spana innan dom flyger fram till matningen. Och det är bra om den ligger en bit från barnens lekplats eller från ställen där katter kan ligga och lura. Fönsterrutor kan vara ett problem, på så sätt att fåglarna flyger in i dem och bryter nacken om de har otur. Så sätt gärna upp rovfågelsiluetter eller lite (jul)pynt så de ser fönstren bättre.
Matningsställets utformning
Själva matplatsen ska vara lätt att fylla på och den ska vara byggd så att fåglarna inte går och trampar i maten, släpper sin avföring och får med sig smittan in i magen igen. (Det kan också vara bra att tvätta sina egna händer när man har varit ute och fyllt på eller om man sopar upp och tar undan sådant som hamnat på marken). Många fåglar bär på salmonella till exempel. Man väljer själv om man bygger ett fågelbord själv eller köper något färdigt.
Vad vill fåglarna ha då?
Olika fåglar vill ha olika mat, men huvudgrejen är att de ska ha bra mat, och torra brödkanter är inte till nån nytta. Det samma gäller för en hel del av det som blir över från köket. Så om du inte vet att det är bra för fåglarna – lägg inte ut det!
Mesar, hackspettar, trädkrypare och talgoxar, och för all del pilfinkar också, vill ha osaltat fett. Smör, margarin, ister och kokosfett. Det kan smetas ut på stammar eller petas in i behållare och hängas upp. Det går också att dra ett snöre genom hela margarinpaketet och hänga upp det som det är. Och när det gäller fett kan man faktiskt använda nått som är avfall för oss. Om man skär bort svålen och fettet från (jul)skinkan innan tillagning så kan man hänga ut till fåglarna.
Eller så köper man färdiga talgbollar. På senare tid har det kommit rapporter om att man ska ta bort näten kring talgbollarna eftersom det finns risk att fåglarna fastnar och skadar benen annars. Om inte annat är det ju trist att gå och plocka upp de där näten till våren!
Jordnötter går snabbt åt, särskilt om du har mesar, pilfinkar eller hackspettar hemma. Och framåt våren särskilt är det siskorna som tar dem. Nötskrikor gillar också nötter.
Solrosfrön är också bra, och lockar många sorters småfåglar. Bland annat domherre, grönfink, stenknäck, steglits, titor och talgoxe, men även många sparvar, mesar och andra finkar. Och där kan man göra det väldigt lätt för sig. På våren slänger man ut lite solrosfrön i rabatten och så växer fågelrestaurangen upp av sig själv!
Hampfrön verkar alla småfåglar äta, men kanske framför allt finkar.
Har man gulsparv och gråsparv ska man satsa på lite havre, och då är det ju särskilt vackert med en kärve vid jul. En traditionell kärve lockar annars inte så många olika sorters fåglar. Men en kärve kan ju såklart också ha en annan, mer estetisk funktion, så sluta för all del inte med den om du brukar skaffa en framåt jul!
Sen finns det fåglar som gillar fuktigare mat, frukt och bär. Det är trastar av olika slag och sidensvans. Till dem kan man trä upp äpplen på en tråd eller en pinne och sätta ut. Och är man ambitiös så sparar man klasar av rönnbär eller nyponkvistar i frysen och sätter ut åt fåglarna framåt vintern när det börjar glesna på träden.
Vatten
Det är också besvärligt för fåglarna är att få tag på vatten på vintern. Det går ju åt energi för dem att smälta snö. Så kan man ställa ut ljummet vatten ett par gånger om dagen så är det en välgärning. Lägg i en liten träbit så fryser det långsammare.
Om man vill sluta mata innan det blir vår?
Bor man i ett samhälle behöver man inte vara nervös för “sina” fåglar om man reser bort ett tag på vintern, eller om man inte kan mata dem hela vintern ut. De flyger bara in till grannen ett slag.
Vinterfåglar inpå Knuten
Vinterfåglar inpå Knuten är en fågelräkning som görs av privatpersoner i hela Sverige och som genomförs sista veckan i januari varje år. Det är Sveriges Ornitologiska Förenings som håller i det, och den ger en bild av hur arter och populationer varierar i Sverige under olika år.
”Vår- och sommarfåglar”
Men man kan ju mata fåglarna året om om man vill! Det är fördelaktigt om man vill ha ett levande djurliv med många arter i sin trädgård. Det lättaste sättet är att tänka på fåglar och andra djur redan när man väljer vilka växter man vill ha. Växter som ger mycket frön gillas av fåglarna och doftande kryddväxter drar ofta en massa insekter, som kan bli lunch åt insektsätande fåglar. Frukt och bär kan också bli mat åt fåglarna, om man vill bjuda på det.
Varför vill man ha fåglar i sin trädgård? Finns det nån nytta med det? Ja, många av våra småfåglar fångar stora mängder insekter och skadegörare under sommarhalvåret! Så de är till god hjälp i vårt odlande. I många fall är de också vackra att titta på och de sjunger ju in våren så vackert. När de nu inte sitter och gapar utanför sovrumsfönstret kl 6 på söndagsmorgonen!
För den som vill veta hur man ordnar en fågelvänlig trädgård året om, så kan vi rekommendera ett trevligt faktablad som Svensk Trädgård har gett ut. Det heter Fågelträdgården och ligger uppe på nätet så att man kan söka ut det där, eller så kan man beställa det från Svensk Trädgård direkt. Och så kan man så klart gå in på Sveriges Ornitologiska Förening hemsida och titta!